Kan dansen digitaliseras?

Ja det anser vi, då  det går att digitalisera dansen på olika sätt. En möjlighet är att spela in dansen på video och sedan spela upp den digitalt, till exempel genom att ladda upp den på en videoplattform som YouTube eller Tiktok. Det går också att skapa digitala dansspel där spelaren får lära sig danssteg och utföra dem inför en datorskärm. Dessutom finns det möjligheter att använda virtual reality-teknik för att skapa immersiva dansupplevelser.

Det finns också olika sätt att använda teknik för att analysera och mäta dansrörelser. Till exempel kan man använda sensorer eller mätutrustning för att få en mer detaljerad bild av hur kroppen rör sig under dansen. Dessa mätmetoder kan vara användbara för att förbättra tekniken och preciseringen i dansstegen, eller för att utvärdera olika dansprestationer.

En annan möjlighet är att skapa digitala dansverktyg, som till exempel dansplanerare eller koreografiprogram, som hjälper dansare att planera och skapa sin egen dans. Dessa verktyg kan också användas för att lära ut danssteg och rörelsemönster på ett mer interaktivt och lättförståeligt sätt.

Så det finns många olika sätt att digitalisera dansen, och tekniken utvecklas hela tiden, så det är spännande att se vad som kommer att hända i framtiden.

Det finns dock en del utmaningar som kan uppstå när man försöker digitalisera dansen. En av de största utmaningarna är att fånga den känsla och energi som finns i en riktig dansupplevelse. När man dansar inför en publik eller ensam, kan man få en speciell känsla av samhörighet och gemenskap, samtidigt som man får möjlighet att uttrycka sig själv på ett unikt sätt. Detta kan vara svårt att återskapa genom enbart digitala medier.

En annan utmaning är att skapa digitala dansverktyg som är användarvänliga och lätta att förstå, samtidigt som de ger tillräckligt med detaljer och information för att vara verkligt användbara för dansare. Det kan också vara svårt att skapa digitala dansspel och verktyg som känns realistiska och trovärdiga, så att dansarna verkligen känner att de får en meningsfull lärandeupplevelse.

Slutligen kan det finnas tekniska utmaningar med att skapa och hantera digitala dansverktyg och -spel. Det krävs ofta avancerad teknik och mjukvara för att kunna återskapa dansrörelser och -steg på ett realistiskt och trovärdigt sätt, och det kan vara svårt att hitta lösningar som fungerar bra för alla dansare.

Dans, Tiktok och mobiltelefoner

Vissa samhällsfenomen har accelererats under pandemin, en av dessa är den sociala media plattformen TikTok och de korta, roliga danskoreografierna till nutida låtar. Att sitta instängd och inte kunna träffas eller gå ut och roa sig och dansa ersattes med detta digitala fenomen.

Malin W. danspedagog sedan många år tycker att det är positivt och välgörande att trots allt som hänt så har ungdomar hittat ett sätt att hitta glädje i dansen och kunna vara sammankopplad tack vare den trots nedstängning av samhället. – “Det är fantastiskt och glädjande” säger hon.

Detta har även med teknikens utveckling att göra, att dagens mobiltelefoner har bra kamera och bra uppkoppling för att kunna spela in filmer, skicka dem och även ladda ner andras filmer. Många svenska mobiloperatörer har satsat på just ungdomar som målgrupp och erbjuder specialla mobilabonnemang riktade till dem. De mest framträdande är framfört allt Hallon mobilabonnemang men även Halebop.

Rickhard, 17 år säger att det är självklart att lägga lite av månadsbidraget han får av sina föräldrar på mobiltelefonen. “Alla mina kompisar har mobilabonnemang istället för kontantkort. Det finns så många olika nu och det gäller att hitta bästa mobilabonnemang som finns där ut, då kan det vara bra med en jämförelsetjänst som Abonnemang.se.” Vidare säger han att det är viktigt att ha mycket surf och gratis med sms.

Att ny teknik skulle sammankoppla ungdomar men även att få dem att röra på sig är inte vad många skulle tro för några år sedan! Härliga tider vi lever i.

Dans kan hjälpa barn och unga

Forskningsprojektet har genomförts under perioden 2001-2005. I tre rapporter utgivna av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete vid Danshögskolan redovisas projektets utfall och process.

2006:1 Dansterapi för deprimerade tonårsflickor samt utvärdering av det samlade dansterapiprojektet
Erna Grönlund och Barbro Renck

2005:1 Dansterapi för pojkar med ADHD Grupper och individuell behandling
Erna Grönlund och Barbro Renck

2004:1 Dansterapi – en målinriktad behandling som stöd och hjälp för pojkar med diagnosen ADHD/DAMP
Erna Grönlund och Barbro Renck

För mer information kontakta gärna professor Erna Grönlund tfn 08-717 71 16 eller 070-259 08 06 e-post: erna.gronlund@telia.com och lektor Barbro Renck, tfn 054-700 25 10 eller 0705-43 61 49, e-post: barbro.renck@kau.se

Forskningsrapporterna kan beställas av lars.nyberg@danshogskolan.se eller på telefon 08-459 05 30.

Föreningen Danshögskolans Vänner

Stöd dansen! Bli medlem nu!

Danshögskolan är Sveriges enda konstnärliga högskola för dans och nycirkus. Den grundades 1963 under namnet Koreografiska Institutet för att sedan under åren 1970-78 gå under namnet Statens Dansskola.

Danshögskolan utbildar:
ˇ dansare
ˇ danspedagoger
ˇ dansterapeuter
ˇ koreografer
ˇ nycirkusartister
samt ger fortbildningskurser på olika områden inom dans.
Föreningen Danshögskolans Vänners viktigaste målsättning är att bygga upp en stipendiefond för Danshögskolans studenter. De första stipendierna delades ut vid avslutningen vårterminen 1994 och har sedan dess delats ut årligen. Föreningen delar för närvarande ut sitt eget stipendium, Lena Malmsjös stipendium samt Maria Pröckls flamencostipendium.

Föreningen Danshögskolans Vänner anordnar föredrag, föreställningar och andra evenemang som julgransplundring och loppmarknader för medlemmar och andra intresserade.Föreningen ordnar också återträffar för tidigare studenter.

Vid Danshögskolan verkar ett flertal specialister inom många dansämnen. Var med och ta del av deras erfarenheter och kunskaper!

Stöd Sveriges enda högskola för dans!

Gå med i Föreningen Danshögskolans Vänner!

 

Heritone Productions are pleased to announce the release of Music for Ballet Class CDs

Music for Ballet Class is a series of CD recordings specially created to provide the discerning student/teacher with carefully structured accompaniment for effective training at any level of achievement. The newly composed material is uniquely designed to address the core requirements of working to recorded music and to stimulate the dancer to full concentration and heightened expression.

structured for a complete class (bar, floor, allegros)
full-length continuous accompaniment for each exercise.
individual compositions, can be used in other teaching contexts
Music for Ballet Class is the result of nearly a decade of highly successful collaboration between composer and accompanist Andre Sulocki and Iskra Ring, Head of classical Ballet, at University College of Dance in Stockholm, Sweden.
Music for Ballet Class Vols. 1, 2,3 and ”Movin to Music”are available on order from:

USA:
KIMBO DANCE RECORDS
P.O: BOX 477
10, N. Third Ave.
LONG BRANCH, NJ 07740
Call: 1-800-631-2187 Fax 1-732-870-3340
www.kimboed.com
USA:
TOWER RECORDS
Lincoln Center
1961 Broadway
NEW YORK, NY 10023
Phone (212) 799-2500
www.towerrecords.com
Norway:
Boutique La Danse
Kristian Augustsgt. 7
0164 Oslo Norway
Call: +47-(0)22-209 122
UK:
Dance Books Ltd.
The Old Bakery
4 Lenten Street
Alton, Hampshire
GU34 1HG
www.dancebooks.co.uk
Japan:
JULIE CO. Ltd
702,2-18-7 Kameido, Koutou-ku
TOKYO 136
Japan
Sweden:
Heritone Production
P.O. BOX 27043
SE-102 51 STOCKHOM
Call +46-(0)84590540 Fax +46-(0)84590510
E-mail – heritone@danshogskolan.se

PostGiro 438 75 20-2 BankGiro 5186-5582

Dans – forskning och utveckling

Dans – forskning och utveckling är en rapportserie som ges ut av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete vid Danshögskolan. Syftet är att sprida akutell forskning och konstnärligt utvecklingsarbete inom dansområdet. Rapportserien har initierats av professor Erna Grönlund vid Danshögskolan och universitetslektor Barbro Renck vid Karlstad universitet. Redaktionen består av Erna Grönlund, Gunnel Gustafsson och Anna Karin Ståhle.

2006:2 Movement as the memory of the body
Efva Lilja

2006:1 Dansterapi för deprimerade tonĺrsflickor samt utvärdering av det samlade dansterapiprojektet
Erna Grönlund och Barbro Renck
2005:2 Dansnotation ett kommunikationsmedel
Anna Karin Ståhle

2005:1 Dansterapi för pojkar med ADHD Grupper och individuell behandling
Erna Grönlund och Barbro Renck

2004:1 Dansterapi – en målinriktad behandling som stöd och hjälp för pojkar med diagnosen ADHD/DAMP
Erna Grönlund och Barbro Renck

 

 

NYCIRKUSUTBILDNINGEN

Regeringen har gett Danshögskolan i uppdrag att anordna högskoleutbildning i nycirkus. Utbildningen är ett treårigt program inom Danshögskolan och antagning kommer att ske vartannat år med start höstterminen 2005.

Syfte

Danshögskolan ska anordna nycirkusutbildning på hög internationell nivå. Utbildningen ska präglas av ett konstnärligt och pedagogiskt nyskapande och inbegripa de olika konstnärliga uttrycksformer som krävs för en total scenisk gestaltning där dans, teater, musik, idrott och cirkus ska förenas i ett gränsöverskridande arbetssätt.

De studerande ska inhämta de grundläggande kunskaper som krävs för ett yrkesliv inom cirkus- och scenkonstområdena.

Utbildningen ska ge möjlighet till individuell konstnärlig utveckling och hos den enskilde studenten skapa förståelse för vikten av samarbete och ensemblekänsla samt ge utrymme för reflektion kring den egna yrkesrollen.

Efter fullgjord utbildning ska studenten kunna skapa föreställningar som präglas av en helhet och ett starkt konstnärligt uttryck.

Kursupplägg och huvudsakligt innehåll

Nycirkusutbildningen omfattar tre års studier på heltid, 120 poäng.

I utbildningen ingår träning i fyra olika cirkusdiscipliner; akrobatik, ekvilibrism, luft, och jonglering. Under första året kommer studenterna att träna alla discipliner för att därefter välja en huvudsaklig inriktning och koncentrera sig på en eller två discipliner. Studenterna ska vid avslutad utbildning kunna genomföra individuella cirkusnummer i vald/a disciplin/er.

Utöver cirkusträningen kommer utbildningen att innehålla dans, musik, scenframställning, tal samt mer teoretiska kurser och reflekterande seminarier i ämnen som anatomi, cirkus/teater/dans/kulturhistoria, psykologi/pedagogik, media, produktionsledning etc.

Inom dansområdet kan t.ex modern och nutida dans, jazzdans, klassisk balett och improvisation ingå. Kurser inom andra konstområden ingår på liknande sätt utifrån vissa val de studerande kan göra.

Dessutom kommer produktionsövningar att genomföras och redovisas. Vissa av dessa övningar kan ske i samarbete med andra utbildningar inom Danshögskolan.

Behörighet

ˇ Grundläggande behörighet.
ˇ Lägst betyget Godkänd i Svenska B/Svenska 2B, Engelska A. (Sökande med utländsk gymnasieexamen, och som saknar betyg i svenska, har rätt att söka dispens för att delta i antagningsprov. De som blir antagna måste dock genomgå test för att visa tillräckliga kunskaper i svenska innan studierna påbörjas i augusti.)
ˇ God fysik med regelbunden träning inom minst en av cirkusdisciplinerna akrobatik, ekvilibrism, luft, jonglering eller inom något annat konstnärligt/fysiskt område.
ˇ Utbildningen kräver konstnärlig begåvning, intresse för scenisk gestaltning och samarbetsförmåga.

Inträdesprov

En första gallring sker genom inskickad video där den sökande visar sin prestation/nummerakt enligt ansökningshandlingar.

Du som blir kallad till vidare prov kommer att få en detaljerad information om provets olika delar.

 

 

DEN RÖDA TRÅDEN

Metod och konsekvens i undervisning av klassisk balett

 

Det är nu 25 år sedan utgivningen av svensk balettsyllabus ändå är det ingen i Sverige som sedan dess i skrift har formulerat en träningsmetod. Den klassiska baletten ser annorlunda ut idag och balettpedagoger runt om i världen söker ständigt nya metoder för att i sin träning inbegripa övningar som skall skapa dagens dansare. Det är med auktoritet Iskra Ring redovisar sina åsikter om den klassiska balettens metodik och behovet av konsekvens i dagens undervisning.

Lektor Iskra Ring, huvudlärare i klassisk balett vid Danshögskolan har en gedigen pedagogisk erfarenhet och har på nära håll följt balettens utveckling. Genom många års erfarenhet av undervisning vet hon hur dansstudenten uppnår bäst och snabbast resultat, både tekniskt och uttrycksmässigt. Hennes undervisningsmetodik utgår från en åttaårig balettutbildning med starka band knutna till Vaganova.

Den röda tråden ger på ett välformulerat och begripligt sätt ett solitt rättesnöre om undervisning i klassisk balett. Den som redan kan balettens fem positioner och terminologi kan se fram emot en berikande och inspirerande läsning.

 

”Befriande välstrukturerad och lättbegriplig! jag hade mycket nöje att läsa den … Jag tror din bok kommer att bli till stor glädje för alla som sysslar med den klassiska baletten.”

Kerstin Lidström, Rektor Svenska Balettskolan om Den röda tråden.
”Det gav mig dock tillfälle att läsa din bok flera gånger, helt underbart.
jag har jämfört med mina alla mina anteckningar från min utbildning, och
boken är som att få allt samlat och bli lite extra påmind om vissa
saker,den väcker tankar och jag känner mig mycket inspirerad”

Robie Lindström om Den röda tråden.

 

Många pedagoger anser att man aldrig behöver gå ner så djupt som man kan i demi-plié. Inte jag.

Jens Graff, professor i dansinterpretation om Den röda tråden.

Dansens lärande – Minne, Mästarlära och Kropp

är ett konstnärligt-pedagogiskt utvecklingsarbete om undervisningen i modern och nutida dans på Danshögskolan. Pedagogiska och konstnärliga minnesberättelser, beskrivning av Mästarlära och kroppens lärande ur neurofysiologisk synvinkel utgöt bakgrund för en praktisk studie om dansens lärande. I studien har det utkristalliserats ett antal tema som presenteras i en interaktiv DVD. Innehållet och lärarrollen i undervisningen på Danshögskolan blir synligt i tema som Mästarlära, Kroppens minne, Beröring, Visualisering – skapande bild, Visualisering – föreställande bild, Ramsor, Korrektioner och förklaringar.
I dvdn kan du klicka dig fram genom olika tema och få en god bild av hur lärarrollen i dans på högskolenivå ser ut idag. Valda tema är giltiga för alla dansämnen, men presenteras här genom modern och nutida dans.

Medverkande lärare är: Karin Munters Jameson, Annika Notér Hooshidar, och Madeleine Karlsson. Musiker är: Jimmy Alcayna, Mikael Dehlin och Stefan Lengyel. Projektet har genomförts med stöd av KU-nämnden vid Danshögskolan och Carina Aris Minnesfond.
För filmning och redigering svarar Lars Flensted-Waleij.

Copyright : Gun Román och n©b

En skriftlig artikel om projektet finns i boken.
Röster om danspedagogik, Grönlund & Wigert red.,2004, Carlssons bokförlag
Gun Román är lektor, huvudlärare i modern och nutida dans på pedagogutbildningen på Danshögskolan. Har utvecklat och drivit metodutveckling inom sitt ämne, Danshögskolans internationalisering, varit gästlärare i ett flertal länder samt bedrivit flera projekt inom konstnärligt/pedagogiskt utvecklingsarbete och publicerat artiklar om dansundervisning. Román har även haft ett stort antal förtroendeuppdrag i nationella och internationella organ inom dansområdet, där hon arbetat utbildnings- och kulturpolitiskt. Ingår i Vetenskapsrådets beredningsgrupp för konstnärligt FoU.

Har du frågor om Dvdn Dansens lärande kontakta Gun Román på gun.roman@danshogskolan.se

 

Om Danshögskolan

 

Danshögskolan skall spela en aktiv roll i skärningspunkten mellan kultur- och utbildning och bidra till samhällets utveckling genom att delta i och stimulera samverkan mellan institutioner, utbildningar, organisationer inom och utanför dansområdet, svenska såväl som internationella. Danshögskolan är Sveriges enda högskola i sitt slag. Många lärare med stor internationell och scenisk erfarenhet undervisar på skolan. De studerande söker sig till Danshögskolan från många olika länder. Ett villkor för att bli antagen är att den sökande behärskar det svenska språket. All antagning sker lokalt på skolan genom omfattande prov inför jury.

1963 skapades Koreografiska institutet som försöksverksamhet och första statligt stödda institutionen specialiserad för danskonsten. året därpå tillfördes en danspedagogisk utbildning. Antalet studerande och utbildningsbehov växte och verksamheten permanentades 1970 under namnet Statens Dansskola. Danshögskolan, som numera är en egen myndighet direkt under regeringen, fick sitt nuvarande namn 1978 då ett flertal högre konstnärliga utbildningar gavs högskolestatus. Inom de konstnärliga högskolorna finns förutom grundutbildning även konstnärligt utvecklingsarbete, vilket äger sin motsvarighet i forskning vid universitet och högskolor. Sveriges första professur inom dansområdet, i koreografisk komposition, tillträddes 1992 av Margaretha åsberg. Därefter inrättades en professur i danspedagogik som nu innehas av Erna Grönlund.