Rektor reflekterar

Här publiceras rektors debattinlägg, tankar om vad som händer på Dans och Cirkushögskolan, i vår omvärld och
vad som påverkar vår verklighet idag och i framtiden.

  • Nu sätter vi fart, igång, börjar och tar sats.

    100816

     Välkomna, välkomna tillbaka – mycket roligt, utmanande, kanske lite trist ibland men alltid spännande väntar alla sommarbruna, utvilade och förväntansfulla!
     

  • Efter första lediga dagarna kände jag mig klar att börja jobba igen

    100719

    Efter första lediga dagarna kände jag mig klar att börja jobba igen. Insåg förvånat att jag skulle ha nästan tre veckors semester. Nu när dessa tre veckor i stort sett är över, vill jag inte att de ska ta slut. Jag har inte fått nog. Jag har inte fått nog av värmen, sjön, berget, sena middagar, alla böcker, skrivandet, tecknandet och nu senast även badandet. Jag – den största ”badkrukan” kryper ner i Östersjöns bräckta vatten och simmar…

  • Jag lär mig något nytt varje dag

    100531

    Nyfikenheten lockar mig ut i tankar och händelser där jag aldrig tidigare varit. I studenternas arbeten får jag ompröva min egen idé om mening, om koreografi, om politik, om estetik… Vardagen rymmer så många olika lager av tankar och handlingar. Vissa kan vi dela, andra ska genomlevas och utföras i ensamhet. Kommer på mig med att skratta högt på tunnelbanan när minnet drar fram bilder från t.ex. studenternas verk.
     

  • Tal till våren

    100503

    Efva Liljas tal till våren som framfördes på Skansen den 30 april

  • Bryt en vana och hindra konventionen

    100426

    Bryt en vana och hindra konventionen. Förhindra likgiltigheten att få fäste. Tryck undan trögt motstånd och öppna för njutning fri från perversioner. Rör om och ställ till. Bygg nya riter kring det som ska försvaras så att det goda och kärleksfulla på nytt blir igenkännbart. Tvinga in de tankar som far runt utan fäste. Det är bara att luta sig ut och ropa HALLÅ!

  • Solen bländar och får ögonen att tåras...

    100406

    Solen bländar och får ögonen att tåras. Det får också nyheterna om terrordåd i Moskva. Torkar bort tårarna för att ge rum för det leende som väcks av tankarna på er och allt fint som händer och har hänt på DOCH den senaste månaden: TTT, CARD, ÖS! Och Doch by night förutom fantastiska kursredovisningar och alla besök vi haft av spännande gäster. Dessutom har snön smält, de första vårblommorna har slagit ut och småfåglarna sjunger så de ”spricker”.

  • Hur utvecklas kulturella värden?

    100308

    Hur utvecklas kulturella värden? Hur bygger vi det s.k. kulturella kapitalet? Vad betyder det för ett samhälles välmående att medborgarna är välutbildade och kreativa? Frågorna väcks av den i Finland pågående debatten om de konstnärliga utbildningarnas uppdrag och frågan om huruvida det utbildas för många konstnärer. Där talas om anställningsbarhet och inte användbarhet. Creative industries lyfts i Finland fram som det fält som ska ”rädda” konsten. Så är det inte riktigt hos oss.

  • En vinterhälsning!

    100215

    Jag har hört att det finns dem som trivs med snö och vinter. Det gör inte jag. Det finns inget njutbart i att pulsa genom snö. Vintern fryser sönder allt man annars vårdar. Ord hackas i småbitar och rörelser avstannar och stumnar. Det blir tungt att andas, nästan omöjligt. Nästan outhärdligt. Ensamhetens isolat etsas fast i bilder som inte på något sätt kan förmås att rubbas. Skulle man ändå få någonting gjort blir spåren av detta (vare sig gott eller ont) kvar till snösmältningen. Hopplös är vintern.

  • Födelsedagskalas och högtidstal för Dans och Cirkushögskolan

    100120

    Kära vänner!

    Koreografiska institutet bildades 1963 och blev 1970 Statens dansskola. 1978 blev skolan högskola och fick namnet Danshögskolan, ett namn som blev vårt i 31 år. Nu har vi bytt igen och markerar med namnbytet en ny era. Dans- och Cirkuskonsten får ett gemensamt ”flaggskepp” i DOCH – Dans och Cirkushögskolan.

  • Välkomna tillbaka till Dans och Cirkushögskolan!

    100107

    Det var romarna som en gång bestämde att vi skulle fira årsskifte just 1:a januari. De kristna försökte flera gånger ändra till 25 december med Jesu födelsedag som brytpunkt. Så blev det också under en kort period efter romarrikets fall, men sedan 1400-talet har vi haft det nyårsfirande vi själva just nu lagt bakom oss. Om jag fick bestämma så skulle jag satsa på vårdagjämningen som nyårsafton…

  • Vi behöver alla något mjukt att fästa blicken på

    091204

    Utanför min dörr blommar två stora rosenbuskar. Vita rosor envisas. Det är den 3 december och grannarna har riggat julgranar på sina balkonger. Det är förvirrande men roligt. Ser på rosorna och funderar över vad som ger hopp i en tid som domineras av splittring och ekonomisk osäkerhet för så många? Vi behöver alla något mjukt att fästa blicken på. Kanske en ros.
     

  • Är forskningspolitikens mål enbart fler Nobelpris?

    091110

    Regeringen har utsett 12 nya ledamöter till forskningsberedningen. En imponerande uppställning, men varför saknas företrädare för konst och humaniora? 


     

  • I takt med den tilltagande kylan blir forskningsfrågorna allt hetare

    091029

    Hundarna stoppar svansen mellan benen under regniga promenader i medvind. Höstlöven lägger sig som en gulbrun matta över världen. Långsamt strippas träden mot sin grafiska vinterdräkt. Förmultningen gör marken förrädiskt hal. I takt med den tilltagande kylan blir forskningsfrågorna allt hetare. Pågående arbeten genererar en hel del åtråvärd värme.

  • Det händer så mycket!

    090929

    Regeringen presenterar sina propositioner, handlingsplaner och annat som påverkar förutsättningar för både arbete, studier och vardagsliv.  

  • Vem vill Göran Hägglund tysta?

    090918

    Göran Hägglund skriver på DN debatt 090917 ”Det börjar bli hög tid att upprätta det sunda förnuftet i svensk politisk debatt. Och inte minst respektera vanligt folks rätt att vara precis som de är”. Han säger också att folk ska ha rätt att slippa bli besvärade av den politiska makten, att kulturvänstern hånar Svensson och att ”konstnärer” (Hägglunds citattecken) provocerar och sprider olust i det offentliga rummet. Han syftar här på oss som verkar inom kultursektorn, att vi skulle se ner på vanliga människor och att vi inte respekterar människor som de är.

Efva Lilja, rektor Efva Lilja, rektor